Var skall man börja?!

Mitt liv är en enda stor röra...

Jag hatar mig själv, känner mig totalt misslyckad och patetisk.

Jag har aldrig varit mer otränad eller fetare än nu (bortsett från graviditeten men dit är det inte långt...)

Ok, för 3 månader sen så insåg jag att jag inte var lycklig med min man och att jag aldrig skulle bli det. Vi är för olika, har växt ifrån varandra än mer och han ger mig inget av det jag vill ha...

Vi har haft problemet uppe vid ett flertal tillfällen och diskuterat hur vi skall göra för att ta oss ur denna dåliga spiral. Det har inte hänt ett dugg... Samlivet hade helt havererat och det existerade ingen som helst intim kontakt längre. Med mitt nya jobb så hade vi verkligen hamnat i vardagslunken om inte innan det, så det vi gjorde var att äta tillsammans.

På semestern åkte jag med dottern till bästa vännerna och efter många samtal och någon annans syn på saken så insåg jag att jag antingen fick bita ihop och leva med det jag hade utan att förvänta mig några större förväntningar eller så var det skilsmässa. Detta skrämde mig och jag sa till mig själv att jag inte hade det så dumt ändå... 2 veckor senare så insåg jag att jag hade fel – det var åt helvete – och den 9 augusti alltså så jag jag till min make att jag ville skiljas. Hans reaktion? Han blev tyst i nästan en timme, sa inte ett knyst men satt kvar i stolen framför mig hela tiden.

Det var skitjobbigt men jag insåg att det bara var att sitta kvar. Så här i efterhand så har han erkänt att det var det rätta beslutet att ta. Att hans känslor också var borta och att vi inte ens levde som kompisar under samma tak utan bara som ”mamma & pappa”.

Vi hade helt enkelt för bråttom när vi träffades för 5 år sen.

Vi var båda ut svultna på kärlek, beröring och var desperata. Våra biologiska klockor skrek och efter 3 månader tillsammans var jag gravid...

Första och andra året var vi lyckliga trots motgångar och vi tog hand om varandra, vi umgicks och vi myste. Efter det så spårade det ut och vi spretade åt alla håll men aldrig åt samma håll...

Jag såg redan från första början egenskaper som jag inte tyckte om men som jag av någon anledning blundade för och sen dess varit saker jag irriterat mig på.

Men alla kan vara efterkloka sedan sitta och snakca skit (precis vad jag gör nu – ni är min psykolog!) och jag fick en underbar dotter (även om inte jag är den mamma som jag önskade) och även om äktenskapet blev kort fick jag en underbar bröllopsdag som jag aldrig glömmer!

Efter 2 månader under samma tak efter att jag ville skiljas så har jag nu eget bostad, temporär, och jag har nytt jobb (kommer till det en annan gång!).

Mitt problem är idag att jag inte tycker om mig själv, och vantrivs i mitt nya liv.

Jag vill kunna älska mig själv och göra det bästa av siuationen! Förstå, jag har bästa av två världar! Jag har en dotter att älska och som är hos mig varannan vecka då jag har mitt familjeliv. Nästa vecka kan jag göra vad jag vill, behöver inte kompromissa, jag kan resa, träna, jobba sent utan att någon blir sur osv... Jag vill ha kärlek men kan definitivt bli särbo och ändå kunna behålla mitt liv och fortsätta bygga upp det som jag vill ha det.

Men nej.... Då sitter och ynklig och patetisk och tycker sååå synd om mig själv och att jag inte har någon som älskar mig och blablablabla...

Så skärpning! Nu sjutsingen blir det att ta sig i kragen och skaffa det liv jag så gärna vill ha!!

ps. Tack och lov för min dotter - jag älskar dig! ds

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hu, jag suger verligen på det här med att blogga... Förstår inte det, när jag normalt gillar att skriva?! Men det är kanske en vanesak... Jag plitar ner i den där dagboken mina tankar istället, men det är som det är... Man kanske ändrar sig, kanske i...

Hej alla! Jag jobbar helg vilket inte är ett dugg ansträngande men man har liksom telefonpass och jour på lördagen kan man säga och på söndag har jag hand om utcheckningen och avsyning, vilket betyder att jag måste vara på plats...  Har även dottern ...

Oj, så dålig jag är på att blogga.... Sitter nu och väntar på bilfärjan för att åka och hämta dottern på dagis. (skrev detta vid 15-tiden men publicerar det nu...) Veckorna med henne är helt knasiga. Känns som om man inte hinner nåt på jobbet, jobbar...

Hääj! Dåligt väder, störningar i atmosfären och ingen connection med omvärlden. Nu verkar det vara återställt. I fredags var jag hos svägerskan och åt taco och drack vin. Tillräckligt för lite skallebang dagen efter... På lördagen åkte införbi exet o...

Ikväll blir det en tidig kväll... Pratade lite med exmaken och det känns lite konstigt måste jag säga. Becca hade somnat och vi pratade en bra tag. Hon har börjat prata om saker "Mamma, pappa och Becca" har gjort tillsammans, vi har varit i Sthlm vid...